torsdag 5 november 2009

5 November 2009

Så vart valpen 16 veckor redan nu då, vilket betyder att han varit hos oss i hela 2 månader.
Dagen till ära ska vi låta honom "trilla-på-spår" ute på gården här hemma och se om han visar något intresse i det hela. Med "trilla-på-spår" menas att vi kommer gå ut med attityden att inget är förändrat utan vi ska bara ut och leka som vanligt, för att sedan "råka" [ur valpen synvinkel] snubbla över ett spår med lite godbitar och ex. en nalle i slutet. Meningen med detta är alltså att han inte ska uppmuntras till att spåra på något vis utan själv vilja följa spåret. Detta skall tydligen vara en bra grej inför kommande spår-övningar när han blir lite äldre.
^.^

I övrigt har vi börjat med lite längre promenader morgon & kväll innan respektive måltider ges, mycket för att han har så fruktansvärt mycket energi men även för att han äter väldigt bra efter detta också, inte för att det vart något problem med detta innan men det är ju bra att förebygga tycker vi.
Klicker träningen har jag lagt lite åt sidan för tillfället, mest för att jag anser att det är dumt att träna för mycket när han är så liten men även för att mer tid behöver läggas på uppfostran, men under den tid vi tränat har han lärt sig "Sitt","ligg" & "Kom" alldeles utmärkt och utför det utan problem.
Han har dessvärre dessutom haft problem med folk och hundar ett tag pga en, väldigt onödig och "irriterande", händelse för någon vecka sedan med en tant och hennes pudel -.- ingen kom till skada rent fysiskt, men pudeln sprang runt,runt Sirius som inte visste vad han skulle göra och hetsade upp honom medan tanten i fråga stod å "pep" med skrikig röst å försökte locka Sirius till sig. Alltså en väldigt stressande upplevelse för den lille stackaren... Jag han dessvärre inte stoppa detta innan det satt lite spår på honom, och efter incidenten märkte jag att han var väldigt misstänksam och faktiskt rädd för människor (spec. tanter) och även hundar.
Lyckligtvis sade det sunda förnuftet att dalta med honom är helt uteslutet, då jag sett många skräck-exempel med hundägare som försöker lugna skrämda eller aggressiva hundar genom att muta med godis eller klappa dom osv, vilket enbart förstärker det hunden gör just då!
Och man ska ju inte heller tvinga dom att möta det de reagerar så stark på, dvs dra dit dom eller "locka" på annat vis.
Med detta i vetskap tog jag alltså till klickern [eftersom något absolut måste göras snarast] och så fort han såg på en människa på håll, "klick" & belöning, samma gällde hundar. Snart lärde han sig även att titta upp på mig efter att han fått syn på någon, sedan att gå fram till dem etc, om situationen i sig tillät naturligtvis. Och numera märks knappt något av det beteende han visade ett tag efter incidenten. Allt tack vare klickern och en lugn och självsäker attityd ifrån min sida, och naturligtvis även Sirius egen nyfikenhet.
Måste också påpeka att jag aldrig ägt en egen hund tidigare eller är "utbildad" på något vis annat än att jag läst en hel del böcker om hundar. =P
Så om någon någonsin råkar ut för något liknande vill jag bara säga att: ta det lugnt, åtgärda saken omedelbart men utan tvång och dalta inte med hunden för det gör bara saken värre, att lära sig klickerträna ökar dina chanser att själv lyckas "rehabilitera" valpen/hunden men om du någonsin känner att du inte klarar av det själv, anlita en expert med en gång för det är viktigt att du inte låter problemet bestå.

För att avsluta detta inlägg vill jag tala om att Sirius numera mäter 55cm i mankhöjd.
^.^

1 kommentar:

  1. Vad duktiga ni är:)
    Fint av matte att inta en lugn attityd när Sirius blev utsatt för den stressade upplevelsen med tanten å hennes Pudel,bra jobbat tycker jag:)

    SvaraRadera